Skor, skor, skor…
lördag, april 26, 2008 av mamman
Jag tittar gärna på vad folk har på fötterna.
Skorna säger ganska mycket om en person tycker jag. Självklart spelar modellen rätt mycket in - men även skornas “kondition”.
Ovårdade skor ger konstiga wibbar. Skor ska vårdas! Putsas och hållas rena. Klackas om när det behös, och fy sjutton för snörskor med ihopknutna snören - eller inga snören alls. *isch*
Smutsiga, repiga skor är lika fult som nedbitna naglar, och ostrukna kläder.
För oss kvinnor är skor även en fråga om klackhöjd… Jag kan tycka att det är otroligt vackert med ett par snygga kvinnoben i ett par högklackade skor…
Tyvärr skulle jag själv aldrig kunna gå i sådanna…
För mig är det platta skor som gäller. De senaste årens ballerina- och loafersmode har därför passat mig utomordentligt. Men visst - jag har flera par pumps också… med låga klackar
Vissa skor har jag haft i över 30 år. Eller rättare sagt: Vissa skomodeller… det är ju inte samma dojjor jag knallar runt i. Det skulle vara rätt ofräscht.
Men ett “måste” i min garderob är följande:
- seglarskor. Bruna. Klassiker. Från Rockport - aå klart! Jag har nog haft en 3-4 par vid det här laget.
- svarta pumps. (gärna från Rizzo)
- svarta ballerina
- vita snörskor i tyg (vi pratar Keds!)
- Converse (både höga och låga)
- adidas - Stan Smith
- birkenstock (klassikerna. Är inne på nr 5 nu)
- loafers
- läderstövlar i ridmodell
- svarta jodphurs
- ballykängor (för riktigt kalla vinterdagar!)
Utöver dessa skor så har jag en hel massa varianter - men när jag tänker efter… så är det genomgående låga klackar som gäller. Jag kan helt enkelt inte gå i högklackade skor. Fötterna värker efter 10 minuter. Ryggen tar stryk, och jag knäar fram som en äggsjuk anka… och det finns inget fulare än en kvinna som stapplar fram i för höga klackar…
Jag överlåter därför med varm hand (…eh…fot) till mina medsystrar att glida vackert i högklackat.
Själv håller jag mig helst på marken… ![]()

“Smutsiga, repiga skor är lika fult som nedbitna naglar, och ostrukna kläder”
Ojoj… jag har aldrig putsat ett par skor, har inga naglar kvar och vet knappt vad ett strykjärn är…
Hur hinner du??
(Ja förutom det med att inte bita på naglarna då, det tar ju ingen tid!)
Lärarinnan: När jag var ung så läste jag någonstans att människor i första hand tittar på varandras händer och fötter när de möts.
Det är lite utmanande att spänna ögonen i någon annans ansikte första gången. Alltså tittar man på varandras händer när man hälsar, och fäster blicken lågt (mot fötterna).
Det fastnade. Och efter den lilla textsnutten så har jag varit supernoga med att ha mjuka, välvårdade händer - och hela/rena/välputsade skor…
Fånigt hur man påverkas ibland
Tyvärr har jag inget patentsvar på hur jag hinner med. Jag bara gör det jag tycker är viktigt.
Antar att jag prioriterar bort annat istället. Som TV-tid (fast stryka går utmärkt bra att göra framför tv:n!)
Sedan är ju ungarna faktiskt så gott som vuxna nu. Jag har därmed en hel massa “hjälpare” att kalla in om jag behöver.