Ikväll har vi ätit middag på verandan – alla killarna och jag (och en flickvän).
Det var varmt, det var soligt och det var gott!
Sedan åkte mellansonen hem till stan – för att tvätta och packa. Fast först fick mamma en stor, varm, lååång kram. Spontant! Oh…. de vet hela gänget hur hönsig jag är – och vad jag behöver 
Tidigt, tidigt torsdag morgon åker han iväg till Skavsta för att transporteras vidare ner till Barcelona. Där ska han leva loppan i 8 dagar… Ujuj… mitt mammahjärta kommer slå dubbla slag fram tills han är hemma igen.
Fast Barcelona känns bättre än Arlie Beach – det är i alla fall närmare…
Suck… dessa ungar. Vad de flyger och far… Det var så mycket enklare när de var små grundskolebarn och höll sig i närheten.
Den som hävdar att det är jobbigt att vara småbarnsförälder har uppenbarligen aldrig provat på att vara förälder till 4 “nästan-vuxna” barn. Hur mycket enklare var det inte att få vaknätter pga skrikande småbarn än att få vaknätter pga livsupptäckande tonåringar. Jag menar – på den gamla goda tiden visste man ju exakt var man hade dem – det hördes ju om inte annat
Idag är det annorlunda – och det ska väl antagligen vara så också…. Men det är sjutton så mycket svårare!
Så är det.
